Böcker om mörka hemligheter, intensiva vänskapsförhållanden och poor rich kids brukar oftast inte vara i min smak. Och just de där mörka hemligheterna var faktiskt inte heller i min smak här. De kändes nästan lite för over the top och orealistiska. De passar inte riktigt in.
Så varför tyckte jag då så mycket om den här boken ändå?
Så varför tyckte jag då så mycket om den här boken ändå?
Svar: de där vänskapsförhållandena. Mellan Cadence och hennes tre bästa vänner ("Lögnarna"). Så himla fina. Det är verkligen de som gör den här boken speciell och de är förstås också intrasslade i de där hemligheterna och just de delarna av hemligheterna tyckte jag mycket om. *Onödigt svävande här pga spoilers*. De andra förhållandena i boken - mellan Cadence och hennes andra släktingar t.ex. - är också fina (och sorgliga!), även om de förstås överskuggas av huvudpersonerna.
(Och nej - jag kunde verkligen inte gissa det där slutet OMG!)
No comments:
Post a Comment